Kunskapsgymnasiet Norrköpings rektor David Råbesjö.
Rektor David Råbesjö: ”Att bygga skolkultur är ingen quickfix”
Det handlar om detaljerna, att vara uthållig och utgå från sin egen situation. Det menar David Råbesjö, rektor på Kunskapsgymnasiet Norrköping, när han funderar över hur man skapar en bra skolkultur.
– Det är ett komplext arbete. Det finns ingen lista med steg att följa, det är ingen quickfix, säger han.
Kunskapsgymnasiet Norrköping slog upp portarna till sina klassrum första gången 2001. Skolan har funnits i 24 år och David Råbesjö har varit med sedan 2006. Först som lärare, sedan som biträdande rektor och de senaste åtta åren som rektor.
– Backar man tillbaka och tittar på hur det såg ut på den tiden är det sig ganska likt jämfört med idag. Vi har en elevgrupp som är stolt över att gå på vår skola. Våra elever söker sig hit genom ett aktivt val. De har fokus på studierna, men också på att trivas och vara trygga, säger han.
David Råbesjö menar att detsamma gäller för medarbetarna och att han har det i tankarna när han rekryterar.
– Vi vill att både de som går här och de som arbetar här ska trivas, att vi ska ta hand om varandra och lyssna på varandra. Då är det viktigt att rätt människor jobbar hos oss, människor som vill vara just här. En annan viktig faktor tror jag är, att våra lärare inte bara är intresserade av sitt ämne utan också av uppdraget som studiecoach. Det skapar bra relationer, vilket i sin tur skapar trygghet, säger han.
David Råbesjö tror att Kunskapsgymnasiet Norrköping är ganska bra på att lokalisera saker de behöver jobba med, att skolan har ett öra mot marken och att de samtidigt hanterar stämningar i omvärlden. Ett sådant exempel är rasistiska tendenser.
– Då har det handlat om att fånga upp, koppla in elevhälsoteamet och jobba med de här frågorna över tid, bland annat utifrån vår likabehandlingsplan. Men alla måste vara med på tåget. Vi gör det här tillsammans.
Återkommande traditioner
Kunskapsgymnasiet Norrköping har flera återkommande traditioner som finns med i skolans årshjul. Ett exempel är uppstarten för ettorna. Ett annat är galamiddagen, där treorna firar att de är klara med sina gymnasiearbeten. En idé som skolan fått från Kunskapsgymnasiet Malmö.
Men det finns också initiativ från elever, elevråd och medarbetare.
– Det här är en del i skolkulturen, men jag tror att den andra biten är viktigare. Att vi som skola kontinuerligt funderar på hur vi vill ha det, vilken stämning som råder hos oss och vad vi måste jobba på för att komma framåt.
För några år sedan flyttade skolan in i nya lokaler och växte med cirka 200 elever (en ökning på nästan 50 procent). I samband med detta bubblade det upp en oro för hur stämningen på skolan skulle påverkas. Hur skulle man kunna bibehålla det man hade jobbat upp?
– Vi pratade mycket om hur det skulle bli, borrade i farhågorna och vilka strategier vi behövde ha. Jag tror att det var avgörande att de känslorna fick komma upp till ytan och att vi lyssnade på varandra. Idag tror jag att de flesta upplever att det inte blev någon skillnad, att vi lyckades, säger David Råbesjö, som menar att det är viktigt att jobba med detaljer.
– Och att hålla i och hålla ut. Alla skolor måste utgå från sin situation och det kan ta flera år innan man ser ett resultat. Men det gäller bara att fortsätta, avslutar han.